|
Ett fyrtiotal deltagare kom till Hotel Park Avenue i Göteborg där de fick ta del av många intressanta föredrag. Lars Holmgren omvärldsanalytiker på Göteborgs Energi inledde med att tala under rubriken Räntan är slut, nu lever vi på kapitalet – Den dag på året då världens befolkning förbrukat de ekologiska resurser som står till buds för innevarande år kommer varje år allt tidigare. I år inträffade den dagen 23 september, enligt Global Footprints beräkningar. Från 23 september och fram till årets slut tär vi alltså på jordens resurser. Före 1987 använde vi inte mer än vad jorden kunde producera, idag konsumerar vi mer än 30 procent av jordens förnyelsebara tillgångar än vad jorden kan återskapa på ett år. Vi behöver 1,3 jordklot för att vara i balans. Om alla skulle leva som vi i Sverige skulle det behövas 3,4 jordklot och om den amerikanska livsstilen skulle spridas skulle vi behöva 5,3 jordklot, sade Lars Holmgren.
Vilka energiprestanda behöver nya och befintliga hus uppfylla i framtiden? Professor em. i Byggnadsfysik Arne Elmroth beskrev EU:s målsättning för energieffektivisering fram till 2050. – Europaparlamentet tog i april 2009 beslut att alla nya hus ska vara nollenergihus från och med 2019 och alla byggnader byggda efter 31 dec 2018 ska producera sin energi på plats. Delmålet till 2020 bör klaras genom minst en halvering av energianvändningen i de hus som åtgärdas. Vid varje omfattande renovering eller ombyggnad bör man samtidigt genomföra alla tänkbara energieffektiviseringsåtgärder. Extrakostnaden blir då ofta en bråkdel jämfört med om åtgärden görs separat, sade han.
Lönsam energieffektivisering för fastighetsägare Hur agerar man som fastighetsägare för att skapa lönsamma energieffektiviseringar? Gunnar Möller vd 42AB försökte besvara frågan – Om man vill tjäna pengar på ett hus måste man titta på kostnad för investering sett över tid Som fastighetsägare ska du se energibesparande åtgärder som en klok investering av kapital och du måste räkna på energibesparingar på samma sätt som andra investeringar. Viktigt är att välja kalkylränta och kostnadsutveckling på ett klokt sätt. För att som fastighetsägare kunna tjäna pengar måste huset vara lönsamt i driftsfasen och då är energibesparing ett bra sätt att förvalta kapital. Energieffektivisering av befintliga hus är vanligtvis en lönsam åtgärd, inte minst FTX-konvertering av 1960-70-tals hus, vilket ser ut som en riktigt bra och lönsam investering, sade han. Lönsamma energieffektiviseringar av befintliga bostäder Lars Löfstedt, RLM Teknik & Utveckling AB, talade om energieffektivisera av det befintliga fastighetsbeståndet. Han har själv stor erfarenhet från området inte minst via sitt arbete med Signalisten i Solna. Signalisten är ett SABO-företag som äger och förvaltar cirka 4 200 bostadslägenheter och drygt 200 lokaler. År 2003 kostade värme och el, 47 miljoner kronor, vilket utgjorde 36 procent av driftkostnaderna. Tillsammans med Lars Löfstedt lyckades man genomföra en rejäl och lönsam energieffektivisering. – Inom miljonprogrammet finns en stor potential för energieffektivisering. När vi började titta på bostäderna i Signalisten hittade vi till exempel en mängd rena byggfel som aldrig åtgärdats utan bokstavligt talat eldats bort under alla år. Så istället för att lägga in golvvärme i ett kallt och dragigt sovrum isolerade vi ytterväggen istället, sade han. När Lars Löfstedt fick uppdraget i Signalisten förväntades han komma med en analys och ett åtgärdsförslag. Områden han tittade på var: management och organisation, löpande uppföljning, datoriserad styrning och övervakning, norm för uppvärmning, direktanslutna fastigheter, program för el-effektivisering, injustering av värme och ventilation samt successivt utbyte till energieffektivare teknik. – Det är väldigt viktigt med uppföljning och i Signalisten har vi satsat på styrdokument för värme och el. Hela beståndet är datoriserat med en huvuddator och ett antal sammankopplade undercentraler, vilket gör att man kan gå in överallt och bland annat kontrollera larm. Detta har gett en effektivare organisation med minskad restid. Vi har fyra väderstationer för mätning av nederbörd, temperatur med mera och vi via den importeras fakta för justering inomhusmiljön. Systematisk energieffektivisering är inget hokuspokus, men det gör underverk och redan efter 1,5 år var alla åtgärder betalda i form av lägre energikostnad sade Lars Löfstedt. God inomhusmiljö är fastighetsägarens ansvar Värdestegring, lönsamhet och myndighetskrav Yougesh Kumar Fastighetsägarna Stockholm – 90 procent av tiden vistas vi inomhus, därför är det av största vikt att inomhusmiljön är bra. Den fysiska, psykiska och sociala miljön är faktorer som påverkar vårt välbefinnande och fastighetsägaren kan påverka den via komponenter som luft, ljud, ljus, termiskt klimat, luftföroreningar, radon och elektromagnetisk strålning Fastighetsägaren har ett ansvar gentemot hyresgästen att tillhandahålla en god och hälsosam inomhusmiljö. I detta finns även rent affärsmässiga skäl då kontinuerligt kvalitetsarbete med inomhusmiljön ger långsiktigt nöjda och lojala kunder, färre omflyttningar, färre felanmälningar, samt bättre och mer långsiktiga kundrelationer. Detta i sin tur ger lägre driftskostnader och ett ökat fastighetsvärde, sade Yougesh Kumar.
|