Seminariet samlade omkring 60 deltagare med representanter från riksdagen, regeringskansliet samt BQRs medlemsföretag och organisationer.

Joakim   Ollén BQRs ordförande, inledde mötet och hälsade alla välkomna till det fjärde seminariet i en serie dialogmöten som arrangeras av BQR tillsammans med regeringskansliet. – Vi är här för att stärka dialogen mellan sektorn och det politiska systemet i syfte att främja kvalitetsutvecklingen inom samhällsbyggandet. Från vår sida är vi därför väldigt tacksamma att regeringskansliet medverkar till dessa möten, sade Joakim Ollén.

Byggsektorn måste arbeta utifrån ledord som effektivitet och kvalitet.

Dan Eriksson, statssekreterare finansdepartementet och Gun-Britt Solberg, vd BQR, deltog i seminariet 9 juni.

Helheten måste fungera

Nästa talare var Björn Dufva, departementssekreterare på Miljödepartementet. Även han refererade till rapporten Sega gubbar och sade att den pekar på ett antal punkter för förbättringar, men att helheten också måste fungera. Han påtalade också vikten av att helhetssyn råder både inom sektorn och i regeringskansliet. Han pekade ut konkreta processer för kvalitetsutveckling som han menade är aktuella och av gemensamt intresse.
– Revidering av PBL, förslag rörande PBL är utsänd till ett 70-tal remissinstanser för en planerad proposition i höst, alla är välkomna svara. För kvalitet på rätt sätt finns förslag som rör bland annat rör byggherrekontroll och kommunernas tillsyn inklusive sanktionsmöjlighet bland totalt 250 förslag till förändringar som även inkluderar tidigare synpunkter från utredningar som Får jag lov (SOU 2005:77 Vidare har vi BETSI. Hur ser det ut i beståndet, ökar antalet byggfel? Boverket har i  uppdrag att skapa en databas över byggnadsbeståndet som kommer att redovisas i september 2009. Denna databas förväntas ge underlag för diskussion om åtgärder i befintlig bebyggelse. Sedan har vi Byggabodialogen som ska avslutas enligt regeringens beslut, sade Björn Dufva.

I förgrunden Magnus Silfverhielm, Peter Tolf, Nina Ryd, Mia Torpe samt Ampo Hoff lyssnade intresserat.

Vad kommer framtidens arkeologer säga?

Magnus Silfverhielm AIX Arkitekter höll i det närmaste poetiskt anförande och lockade till eftertanke. – Jag ska skölja era ansikten med bilder. Byggherrar har vi haft sedan många tusen år och redan när egyptierna byggde sina gravar fanns handens intelligens närvarande. Vad kommer framtidens arkeologer säga när de ser våra missar och improviserade lösningar i vårt byggande. Men i en sektor där det krävs åtta yrkeskategorier och 17 olika arbetsmoment för att platsbygga ett badrum blir det självklart många fel. Istället kan man bygga dessa industriellt på fabrik. Kanske borde vi låta bilarbetarna som är industriellt utbildade komma in i byggprocessen, nu när tiderna är svåra. De har en tolerans på avvikelse som mäts i mm istället för tum. Vi måste också se över prisutvecklingen de senaste åren, från 2005–2008 steg byggkostnaderna med 44 procent. En utveckling som helt saknar motstycke bland andra varor. Det är bra att BQR finns så att vi kan diskutera alternativ och även göra något åt det och då i riktning mot ett mer industriellt byggande.

Många olika behov och krav

Nina Ryd arkitekt, Chalmers talade om vikten av de tidiga skedena och att fånga upp kundkrav, inte bara dagens utan även morgondagens. Hon ställde också frågan – När inträffar egentligen de tidiga skedena och när ska kundkraven tas tillgodo?

– Vi har verktyg vi kan använda för detaljstudier, visualisering och verksamhetsanalys etc. Vi har de brukare vi känner till idag, men vi har också andra, sekundära brukare i morgon. Vi har alltså att lägga ihop många olika behov och krav på produkten, men också krav på processen. Kundkraven fångas i tidiga skeden, men det är i praktiken inte samma tidpunkt för allt.

Märkligt att när vi gör hus för människor, så tror vi att vi fungerar på ett visst sätt, men vi undersöker aldrig särskilt noga. När vi idag bygger för djur måste vi skärpa våra sinnen och undersöka hur djuren beter sig, När det nya elefanthuset i Köpenhamn skulle byggas utgick man från elefanternas och djurskötarnas behov vilket gjorde att man fick lov att vända upp och ner på hela arkitekturen. Att verkligen analysera och titta på kundens krav och behov är ännu viktigare idag när det gäller att få ut mer av mindre, sade Nina Ryd.

Lean, ett svar på Sega gubbar

Jan Byfors, NCC,  ordf. Lean Forum Bygg, talade om Lean Construction och Industrialiserat byggande.

– Lean innebär att eliminera slöserier, fokusera på flöden, enkelhet och synliggörande, standardisering för ordning och reda, Ständiga förbättringar och att involvera alla.
Jag ser Lean som ett svar på Sega gubbar och detta är ett tillfälle att visa att vi gör något inom sektorn. Lean är ett sätt att tänka industriellt med fokus på kundnytta. Att ta vara på kompetenser och att aldrig bli nöjd. En nyckel i detta är mätning och uppföljning vilket ger fakta som underlag för ständiga förbättringar. I Lean-tänkande tillämpas ett antal verktyg med sammantaget mycket stora effektiviseringspotentialer. T.ex samverkan/partnering, virtuellt byggande och BIM, samt visuell planering, sade Jan Byfors

Peter Tolf, Arcona, Christoffer Lindström, Swegon och Mats Björs, Byggherrarna, samspråkar i pausen.

Samverkan skapar engagemang

Peter Tolf ,Arcona talade om hinder för effektiva processer

– Ett avgörande hinder för effektiva processer är att vi som aktörer bjuder in eller bjuds in till små och ofta kortvariga ansvarsområden till lägsta pris. Detta leder till dyrt och fel vilket påtalas i rapporter gång på gång. Arcona tillämpar sedan länge en modell för mer långsiktig samverkan med en kärna aktörer som har gemensamma incitament kopplade till hela projektets resultat. Samverkan skapar engagemang. Att bygga upp, bibehålla och vidareutveckla team leder till lägre kostnader och bättre kvalitet. Samverkan är viktig under hela byggprocessen, från tidiga skeden till garantiåtaganden. Mät det som behöver utvecklas. Använd modeller som främjar ansvar och långsiktighet. Vi skulle behöva ha något motsvarande till Svensk Bilprovning som gör ständiga kontroller och offentliggör resultat och jämförelser mellan olika modeller. Eller som Folksams krocktester det sporrar till utveckling, sade Peter Tolf.

Vi mäter fel saker

Jan Byfors NCC – Detta är vår gemensamma utmaning. Att implementera det vi har tagit fram ut i företagen och ut på arbetsplatserna tar tid. Att vårda och vidareutveckla dessa verktyg kostar pengar. Vi måste hålla fast vid de goda exempel vi tar fram och se till att erfarenheterna sprids och då måste vi inse betydelsen av tid och resurser. Sega gubbar illustrerar detta. NCC har egna erfarenheter av att inte kunna hålla ut.

Mårten Lilja Riksbyggen – Idag är hållbart byggande ett ledord för all nyproduktion där det också pratas mycket om förändring och förnyelse. Men vad gör vi med förnyelse av det befintliga beståndet – allt det som vi har åstadkommit av byggnader och byggd miljö? Här är den stora utmaningen idag. Hur få in ett kvalitetstänkande i ombyggnadsprogram och projekt där det bor människor som värnar om sin hemmamiljö? Här behöver vi lära oss tillämpa en ny social dimension. Byggkostnaden läggs i huvudsak fast i tidiga skeden. Till denna hör också byggherrens markkostnader, där många kommuner tillämpar modeller med exploateringsavtal som kompletteras med avtal om ansvar för vad som normalt betraktas som offentliga investeringar. Byggherren får således betala mer än för själva bygget. Denna företeelse är idag oreglerad i lagstiftningen varför PBL bör ses över i detta avseende. Ett lämpligt första steg vore att inventera och kartlägga förekomsten av denna typ av överenskommelser.

Daniel Andersson Alviks Måleri – Viktigt ha med alla aktörerna i tidiga skeden, även underentreprenörer som t.ex målarna. Vi har viktiga kunskaper och erfarenheter att ge. Det är ofta ytterst vi som har kontakt med slutkunden. Konkret förslag, kör förfester i stället för taklagsfester så att vi alla får information och blir engagerade i att arbeta för projektet och mot samma mål! För en målare, som i en mening sitter med facit, är det skillnad som natt och dag mellan att arbeta med en kunnig platschef där målarna är med i processen, jämfört med att komma in på slutet i tidsnöd och där måleriarbeten hindras av att andra arbeten inte är klara.

Mats Björs vd för Byggherrarna – Som ny vd för byggherrarna är detta en intressant diskussion. Byggherren har inte bara att leda ett byggprojekt utan också att delta i ett samhällsbyggande. Sektorn är större än bara byggprojekt. Sektorn är närmast att likna vid en oljetanker – det tar tid att svänga och den trögheten måste vi ha i minnet när vi beslutar om åtgärder. För de som varit engagerade i sektorns förnyelseprocesser känns ”Sega gubbar” orättvis – men vi måste inse det tar tid för förändringar att tränga igenom och ut på arbetsplatserna. Här har alla byggherrar en viktig uppgift och ett stort ansvar, men många år av outsourcing har gjort att byggherrekompetensen ofta är otillräcklig. För sektorn är det därför viktig att byggherrarna utvecklar sin kompetens och blir aktiva i rollen som förändringsagenter genom att skapa förutsättningar för förnyelse i upphandlingar och genomförande av byggprojekt. För Byggherrarna är detta en utmaning. Vi planerar bl.a  betydande insatser för att stärka kompetensutveckling och sprida erfarenheter av goda exempel. Vi ska fortsätta informera om byggherrens roll i samhällsutvecklingen och att tolka brukarens behov så att det vi producerar blir ändamålsenligt. Som beställare är det ytterst byggherrarna som har möjlighet att driva en förändring som minskar byggkostnaderna. Med investeringar om totalt mer än 200 mdr kr/år och skisserade besparingspotentialer om 15–30 procent är det viktiga frågor för samhällsekonomin, frågor som bör vara uppmärksammade i den politiska diskussionen.

Ingrid Svetoft Högskolan Lund  – Jag har i doktorsarbete följt processer för att åstadkomma hållbara byggnader. Kvaliteter skapas av individer och ofta finns kompetensen, men individen får inte möjlighet utnyttja den. Om vi hittar sätt att frigöra kompetenser så får vi bättre produkter. Många på arbetsplatser frågar om varför inte arkitekten kommer ut och berättar hur han har tänkt? Vi behöver bättre kombinera teori och praktik så att vi kan kraftsamla för bättre produkt.

Lennart Månsson SP – SP medverkar i ett byggprojekt i Borås kommun som satsar på kvalitet genom att bland annat ge alla i projektet utbildning i fukt- och täthetsfrågor. Det har fått effekter. Rekommenderar därför förfest och utbildning/information för alla före byggstart.

Magnus Silfverhielm – Att arkitekter går ut och får gå ut är underbart. Byggnadsstyrelsen förbjöd på sin tid arkitekter på arbetsplats med motiv att allt skulle finnas på ritning. Idag vet vi bättre om behovet att mötas och det gäller alla och redan tidigt, men också uppföljning.

Staffan Carenholm ordförande Sveriges arkitekter –  Ja till fler och mer möten. KBS förbjöd arkitekten på bygget, men innan dess fanns avtal om att 20 procent av arkitektens arvoderade tid skulle avse just tid på bygget. Pendeln svänger. Bra vi är på väg mot en ny tid då arkitekten efterfrågas på bygget igen. Och generellt behöver vi fråga mer efter varandras kompetenser. Ytterst är mycket av de problem vi pratar om en byggherrefråga. Vi behöver hjälpas åt stärka byggherrefunktionen och här kan också politiken hjälpa till.

Azam Forsberg, Arjeplogs kommun, LTU – Vi pratar gärna om Lean Construction, men vad vi egentligen behöver är ett Lean-tänkande, där har vi fortfarande mycket att lära av japanerna. De stoppar processen om fel uppstår till dess orsak är åtgärda, fel upprepas inte när kvalitetscirkeln följs. Detta tänkande finns inte inom bygg idag istället jobbar vi glatt vidare och gör om felet.

Bengt Adolfi Setra Group – Bra att vi på detta sätt lyfter fram verktyg och möjligheter till förnyelse, men vi pratar inte gärna om reella hinder och problem. Föreslår ett kommande seminarium med tema Hinder och Problem där vi utifrån ett antal konkreta exempel få ge oss i kast med den krassa verkligheten. Det bör gå att hitta aktörer/projekt som vill dela med sig av sina erfarenheter. Det finns också hinder i politiken med exempel där beslutsfattare måste förstå vikten av t.ex kontinuitet och långsiktighet. Det är bra med dialog ,men vi måste också våga prata om problem.

Björn Dufva departementssekr miljödepartementet – Det har varit en intressant eftermiddag med mycket information och en givande diskussion. Konkret om byggfelsförsäkringen kan jag säga att utvärderingar har gjorts med remissvar som inte är entydiga. Här pågår ett beredningsarbete parallellt med PBL, men tidplanen kommer att påverkas av höstens EU-ordförandeskap. Expoateringsavtal är frivilliga avtal för att komma åt mark och nyttjas utan anmärkningar i flertalet fall, men några har ifrågasatts och här finns anledning göras en översyn, dock i konkurrens med mycket annat.

Det finns gott om exempel där samverkan mellan teori och praktik inte fungerat och där teknikutvecklingen gått för fort eller där ny teknik inte prövats före tillämpning i full skala. Aktuellt nu är fuktskador också hos professionella byggherrar. Här finns behov av åtgärder. En slutsats av dagens samtal är att alla behöver engageras så att hela kedjan kan utvecklas, det räcker inte med punktvisa insatser. Jag ser fram emot ett nytt seminarium om hinder och problem, men av skälet ordförandeskap i EU är det nog svårt med tid under hösten.

Joakim Ollén ordf. BQR  – Vi har hört om olika initiativ och värdet av förfester och byggherrekompetens för att stärka kvalitetsutvecklingen. Närmare 50 procent av det vi beställer är olika former av offentlig upphandling där regelverket driver mot lägsta pris och uppdelning av leverantörer, dvs tvärt emot det vi alla anser bäst ur synpunkter som effektivitet och kvalitet. Upphandlingsreglera är alltså inte kvalitetsstödjande. Här har vi en hemläxa. Jag ser fram emot fortsatt dialog och samtal om hur politiken kan vara med och stötta en utveckling vi alla vill ha.

Berit Nilsson, Statens fastighetsverk, Jan Byfos, NCC och Ingrid Swetoft, Högskolan i Lund.