19 feb 2009 - Samtal om ....Unga som bostadskonsumenter och förbättringsagenter inom bostadsproduktionen

Medlemsmötet  den 19 februari i Stockholm var ett samarbete med organisationen Jagvillhabostad.nu. Jagvillhabostad.nu är ett partipolitiskt obundet nätverk för unga bostadssökande som tröttnat på bostadsbristen och vill göra något åt den. Föreningen har över 7 600 medlemmar och arbetar med opinionsbildning för att påverka bostadssituation och bostadspolitiken i stort. Jagvillhabostad.nu finns i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Gun-Britt Solberg vd BQR inledde med att informera om BQRs arbete innan Elsa Reimersson från Jagvillhabostad.nu presenterade sig själv och föreningen.

– Jag är 26 år och har sökt bostad i tio år under den tiden har jag bott på 17 adresser, men aldrig haft ett förstahandskontrakt. Detta är inte på något sätt unikt, bostadsläget för många unga människor är akut. I Sverige står 245 000 unga mellan 18 och 35 år utan bostad och 158 000 nya lägenheter för den här gruppen behövs. Byggtakten måste pressas upp och en del av nyproduktionen måste riktas till unga. Dessutom kommer snart en jättekull med nya bostadssökande då de som är födda mellan 1985–1994 ska ut på marknaden. Den gruppen utgör 12 procent av Sveriges befolkning, eller 1,1 miljoner och de är nästan lika många som 40-talisterna. Skillnaden är att 40-talisterna fick ett miljonprogram när de var unga. Då byggdes 100 000 nya lägenheter om året. Inflyttningen till storstäderna fortsätter att vara stor, det är här både arbete och studieplatser för oss unga finns, men samtidigt släpar bostadsbyggandet i våra större städer efter, sade hon.

Kanske kan lågkonjunkturen bli ett lyft

Hon pekade också på ett den nya situationen i ekonomin kan bli ett lyft för ungdomarna.

– Lågkonjunkturen kan bli en chans till förändring, eftersom det inte är lika enkelt att sälja stora dyra lägenheter längre. Om man inser att vi ungdomar är en stor potentiell marknad som är beredda att lägga mycket pengar på vårt boende så kan det kanske locka byggföretagen att bygga små och billigare lägenheter. Men samtidigt vet vi att vi har en i sammanhanget svag ställning med lägre inkomster, sämre anställningsvillkor och få eller inga referenser från tidigare boenden, sade hon.

Bengt Strandberg Jens Almström Olle Torefeldt  Elsa Reimersson Gun-Britt Solberg vid medlemsmötet hos jagvillhabostad.nu

Stockholmshem planerar för ungdomsboende i Råcksta

Olle Torefeldt informationschef på Stockholmshem berättade om företagets samarbete med jagvillhabostad.nu. I Råcksta planeras knappt hundra nya yteffektiva lägenheter direkt för unga bostadssökande. Ett samarbetet som inleddes med en gemensam markansökan hösten 2007. Nu går samarbete vidare med fokusgrupper inblandade i planering och bearbetning av förslag på planlösningar, standard och materialval.

– Tanken är att dessa områden så småningom ska bebos av alla åldrar men initialt erbjuder vi boende till unga. Men när de väl har fått kontraktet är de som vilka hyresgäster som helst med rätt att byta med vilken de vill, även hyresgäster över 35 år. Dessutom får man givetvis bo kvar även efter det att man fyllt 35 år. Men vi vill underlätta för de unga att komma in på marknaden och därför riktar vi oss till dem i det här projektet. Att arbeta tillsammans med jagvillhabostad.nu är givande då de är beredda att vara med och ta ansvar. De står inte vid sidan och dikterar villkor utan deltar bland annat i samråds- och referensgrupper. Men självklart har vi i egenskap av byggherre och förvaltare huvudansvaret, sade han   

Bra hus skapas av bra beställare

Arkitekt Bengt Strandberg från AQ Arkitekter berättade om de planerade lägenheterna i Råcksta.

– Det här var inget lätt uppdrag, vi skulle rita bra och yteffektiva lägenheter med varierade och flexibla planlösningar som skulle vara billiga. Stockholmshem ställde mycket höga krav på oss. Men vi såg det som en bra utmaning och vi menar att bra hus skapas av bra beställare. Men hur kan man bygga billigt? Vi satte oss ner tillsammans med en kalkylator och bad honom tala om för oss vad det är som är så dyrt när man bygger och vad kan man spara på. Han svarade att det man kan spara mest på är ytan, cirka 20000 kr/kvm. För att bygga billigare behövs också att man jobbar med en upprepad struktur och att bygga kompakt med så mycket uthyrbar yta som innanför skalet. Resultatet som vi nu arbetar efter är ett tiovåningshus och tre lägre huslängor som sträcker sig utmed en tallbevuxen sluttning. Istället för balkonger har vi i höghuset planerat för takterrasser och i längorna terrassgångar som kan fungera som balkonger. De minsta lägenheterna är minitvåor på 38 kvm och de största är yteffektiva radhus på 4-5 rum och kök på cirka 75 kvm. Några grundtankar i projektet är yteffektivitet, prisvärdhet och flexibilitet. De olika ytorna ska kunna flyta in i varandra i en öppen lösning eller skiljas av med väggar. Allt utifrån olika och förändrade behov av samvaro, sömn, måltider, hemarbete och förvaring. Lägenheterna har genomgående planlösning eller är planerade över hörn för att släppa in mycket ljus och skapa en känsla av rymd. Tanken är att lägenheterna ska fungera för alla åldrar inte bara ungdomar, sade Bengt Strandberg.

 Ett mycket välbesökt möte där intresset för de ungas bostadssituation var stort.

Unga ser bostadens som en livsstilsprodukt

Att det finns svårigheter i byggande av billiga och bra lägenheter med god kvalitet är ingen hemlighet och nya goda idéer behövs. Jens Almström Nyréns Arkitektkontor visade nya och spännande tankar kring byggande och boende.

– Vi arbetar med att hitta en produkt som matchar vad unga efterfrågar och som går att producera till ett lägre pris eftersom denna målgrupp har en begränsad betalningsförmåga. Vi eftersträvar en bättre bostadsmarknad med ett mer differentierat utbud och en lägre byggkostnad. Vi vill få in förnyelse i byggbranschen och större variation i våra bostadsområden. Utmaningen ligger i att hitta ett sätt att bygga så att unga får råd att bo där. Men de unga är ingen homogen grupp, de är individer även om det finns gemensamma förutsättningar som sammanfogar dem i större utsträckning än andra åldersgrupper. Unga har generellt sett sämre ekonomi, mindre sparat kapital och lägre inkomst samt sämre anställningsvillkor vilket gör denna grupp mer priskänslig än andra.

Vi har också genom vårt arbete funnit att ungdomar ser annorlunda på sitt boende jämfört med deras föräldrarageneration. Unga ser bostadens som en livsstilsprodukt och estetiska uttryck, ekologisk hållbarhet eller andra nyskapande aspekter prioriteras högre i den gruppen, sade Jens Almström.

Sänkt boende kostnad kräver samverkan

Innan mötet avslutades tog byggmästare Bengt Adolfi upp en kalkylmall där var och en kunde vara med och påverka hyran.

-De parametrar som styr boendekostnaden är kalkylränta, avskrivning, BOA/BTA-faktorn (boarea/bruttoarea) och beräknad investeringskostnad. Av kostnaderna utgör skatter och avgifter cirka 60 procent och det är svårt att påverka i de enskilda projektet. För att kunna erhålla en lägre boendekostnad måste kostnaderna i projektet minska. Här krävs en aktiv samverkan mellan samtliga aktörer. Alla måste sträva efter  en samverkan och helhetssyn, först då kan vi få lägre boendekostnad med bibehållen kvalitet och lönsamhet, sade han.