Den Hållbara Staden Vision-Genomförande-Uppföljning  Öresundsregionen har ett stort inflytningsnetto med omkring 10-1200 personer varje år. Detta ställer stora krav på planeringen av samhällsbyggandet i Skåne. För att belysa detta arrangerade BQR tillsammans med länsstyrelsen i Skåne den 14 januari ett seminariet kring Hållbart byggande. Seminariet lockade över 100 deltagare med representanter från hela samhällsbyggnadssektorn. Efter att Kerstin Nilermark, länsarkitekt, Länsstyrelsen i Skåne län och Gun-Britt Solberg, VD BQR hälsat välkomna var Björn Risinger länsöverdirektör, Länsstyrelsen i Skåne län först ut av talarna. - Finanskris och lågkonjunktur har skapat de högsta antalet varsel i Sverige sedan 1990-talets början. Ändå klarar sig Skåne förhållandevis bra i jämförelse med resten av riket. Vi är en mycket expansiv region med närhet till kontinenten. Här finns en stor branschbredd och vi är inte beroende av en stor industri och det är fortfarande lätt att få jobb i Danmark. Dessutom stimuleras handeln av att euron är stark gentemot kronan. Danskarna handlar i Sverige och integrationen över sundet ökar. Skåne är med andra ord verkligen värt att satsa på inte minst när det gäller nybyggnation. Det är viktigt att då se till att den byggda miljön är trevlig, funktionell med olika och blandade funktioner så att man motverkar segregation. Idag måste vi också tänka i termerna av långsiktigt, hållbart byggande vilket innebär att vi måste ta till nya metoder, nya tekniska och klimatsmarta lösningar. Sverige är framgångsrikt och ligger i framkant vad gäller teknik kring vind- och solkraft och runt om i världen finns en marknad som kommer att behöva vårt kunnande och vår teknik. Vi kan göra avtryck i historien genom att vara föregångare, sade Björn Risinger Malmö Stad. Samhällsbyggandets klimatpåverkan Mats Henriksson länsarkitekt i Västernorrland berättade om arbetet med att sänka användningen av fossila bränslen i Mellannorrland .  -Idag är vi i princip överens om problemet och ingen kan längre förneka att växthusgaserna är ett potentiellt problem. Men det största problemen med utsläpp från fossila bränslen finns inte i Sverige utan utomlands. I Sverige däremot har vi kunskapen att bryta detta och vi måste föregå med gott exempel. Våra utsläppsproblem är en effekt av samhällsbyggande och utveckling. Jag menar, hade vi levt kvar på stenåldersnivå hade vi inte haft dessa problem. Men om samhällsbyggande har skapat problemet så måste samhällsplanering vara en metod att tackla problemet. Här har kommunerna med sitt planmonopol ett stort ansvar. Det är dock inga små åtgärder som behövs utan fundamentala ändringar och insatser för att minska den fossila energiförbrukningen. Vi behöver kunskapsspridning och rådgivning samt rumsliga strukturplaner både nationellt regionalt och lokalt, där man tittar på bebyggelse och kollektiva kommunikationer. I Västernorrland har vi börjat se skogen som en energiresurs där vi hämtar etanol, biobränsle och pellets samt bedriver forskning och utveckling. Vi har också börjat titta mer på vindkraft och ser att med de nya kraftiga vindkraftverken kan vi utnyttja våra enorma skogsområden till vindparker. Vi har precis börjat samarbeta med Norsk Statskraft kring detta och har lämnat in en ansökan om att få starta 400 nya vindkraftverk i gränslandet mellan Jämtland och Västernorrland, sade Mats Henriksson. Hur mäter vi framgång Projektledare för Västra hamnen i Malmö, Eva Dalman, talade om projektet som har valts ut som nationellt exempel på hållbar stadsutveckling. Området profileras som en internationellt ledande miljöanpassad stadsdel som, förutom att den ska erbjuda dagens och framtidens invånare en bra miljö, även ska fungera som motor i Malmös fortsatta omvandling till hållbarhet. - Västra Hamnen ska bli en komplett stadsdel för boende, service, arbete och studier. Hela området ska präglas av arkitektonisk mångfald och en tät och intim stadskänsla. Den hållbara staden är ett nyckelbegrepp. När Bo01-området uppfördes var ambitionerna för den ekologiska hållbarheten höga. I den fortsatta utvecklingen ska ambitionerna från Bo01 gälla, dessutom ska perspektivet breddas för att även innefatta den sociala och ekonomiska hållbarheten. Vi har förklarat vårt arbete på ett pedagogiskt sätt genom att beskriva det som tre steg. Steg 1 Bo01, Steg 2 Bo02 Flagghusen och Steg 3 Bo03 Fullriggaren, sade hon. Bo01 Området bebyggdes i samband med den europeiska bomässan Bo01 sommaren 2001. Bomässan satte på många sätt standarden för hela Västra Hamnen. Hög hållbarhet och arkitektonisk mångfald har blivit förutsättningar för den fortsatta utbyggnaden. Flagghusen När Flagghusen, skulle exploateras var målet bostäder till rimlig kostnad med hög hållbarhet. Det handlade om att visa att hållbart byggande inte behöver vara dyrt. Planeringsförutsättningarna för Flagghusen skilde sig således radikalt från dem som rådde för Bo01. Då hade regeringen öronmärkt 250 miljoner kronor i bidrag till de miljösatsningar som gjordes inom ramen för Bo01. För Flagghusen fanns inga sådana bidrag eller riktade anslag från staten. Här gällde vardagsplanering under marknadsförutsättningar. Fullriggaren I Fullriggaren kommer uppemot 600 nya bostäder att vara klara 2010-2011. Miljöbyggprogram Syd Charlotte Fingal, stadsbyggnadskontoret Malmö stad och Helen Timosson, byggnadsinspektör, Lunds kommun talade om arbetet med Miljöbyggprogram Syd. . – För att gå mot en hållbar utveckling i vårt byggande och boende står vi inför stora utmaningar där det krävs utveckling och samverkan mellan olika aktörer. Miljöprogram Syd är ett initiativ från Malmö stad och Lunds kommun och har tagits fram i samarbete med Lunds Universitet. Det ska vara en plattform för konstruktivt strategiskt samarbete mellan kommuner och byggherrar och ge incitament för en ökade miljöinsatser i byggprocessen inom Malmö-Lund regionen, sade Charlotte Fingal. -Programmet vänder sig främst till dem som vill bygga på kommunal mark. Det innehåller tre olika kravklasser A-bästa alternativ, B-bra alternativ och C-basnivå. Byggföretagen kan sedan själva välja ambitionsnivå dock lägst klass C. Programmet fokuserar i dagsläget på fem kärnområden, men ska redan i år utökas till nio områden. Dagens områden är Energi, Innemiljö -hälsa och komfort, Bullerksydd, Fuktskydd och Urban biologisk mångfald sade Helen Timosson. Fler röster om Hållbart byggande och Hållbara städer Hans Israelsson, Byggchef Riksbyggen Malmö talade om att bygga hållbart. Johan Larsson, miljöexpert - White arkitekter talade kring implementering av Miljöbyggprogram Syd i Västra hamnen och Jacob Thollonen från plan- och byggkontoret i Lomma kommun talade kring miljöprogram och uppföljning i Lomma hamn. Och till sist redogjorde Katarina Pelin, miljöchef Malmö stad och med i delegationen för hållbara städer kring regeringens initiativ för hållbara städer. -Det som är helt unikt i vår delegation är det finns en expert eller sakkunnig från varje departement, det ser jag som ett klart fall framåt. Vårt mål är att genom utveckling av miljöteknik få ner växthusgaserna och vi kommer att utse några få projekt som ska få delfinansiering från oss. Finansieringen ligger på cirka 30 procent och syftar till att få fram det där lilla extra som gör ett projekt till något extra hållbart. Kriterierna för att kunna söka bidrag ska tas fram snarast. För att uppnå full rättvisa kommer det att redovisas öppet och man ska kunna se varför vissa projekt får bidrag och andra inte, sade hon. Skönt att kunna knyta ihop kvalitetsarbetet i hela Sverige
Seminariet avslutades med lunch där frågorna kring hållbart byggande diskuterades friskt. Många nya kontakter togs och Gun-Britt Solberg BQR var mycket nöjd. -Jag är väldigt nöjd med den goda tillströmningen av deltagare och det intressanta innehållet. Att på detta sätta kunna knyta ihop arbetet i Västernorrland, Stockholm och Malmö känns fantastiskt. Att samarbeta med länsstyrelsen har gett oss access till nya grupper och jag ser med glädje att många företrädare för kommunerna finns med. Det är bra för kommunerna och de kommunala bostadsföretagen har en mycket viktig roll att spela i arbetet för hållbar utveckling och långsiktig kvalitet i byggande och inte minst förvaltning, sade hon. |